Hoppa till innehåll
Baserat på personliga erfarenheter har vi nästan tagit det för givet att bastubad har en positiv inverkan på vår hälsa. Men är det verkligen så? Det är glädjande att få bekräftelse för erfarenheter genom vetenskapliga studier. Nedan följer de viktigaste observationerna om bastubadets hälsoeffekter.
Hjärtträning
Regelbunden bastubadande förebygger hjärt- och kärlsjukdomar. I den omfattande studien som genomfördes vid Östra Finlands universitet och som fokuserade på bastuns hälsoeffekter i forskningen Det har visat sig att bastubad är ett mycket effektivt sätt att undvika dessa sjukdomar. För dem som bastar 4–7 gånger i veckan minskar riskerna med upp till 65% och för dem som bastar 2–3 gånger minskar riskerna med 20%. Enligt professor Jari Laukkanen, som ledde studien, beror detta bland annat på att bastandet sänker blodtrycket och höjer hjärtfrekvensen.
Bättre minne
i den finska ålders- och åldringsundersökningen i forskningen Man har upptäckt att bastubad kan ha en förebyggande effekt mot demens och Alzheimers sjukdom. Enligt studien kan risken att drabbas av demens och Alzheimers sjukdom minska med upp till 60% om man bastar 4–7 gånger i veckan.
Bättre nattsömn
Ofta efter bastun fylls kroppen av en lugnande känsla av trötthet. Forskningarnas inklusive förbättras sömnkvaliteten och varaktigheten. Under bastubadandet påverkar kroppstemperaturförändringar hormonfunktionen. Endorfiner frisätts och detta skapar en lugnande känsla av trötthet och ger bättre nattsömn när man somnar.
Träning utan rörelse
Bastuns effekter på kroppen är mycket lika dem av träning. Pulsen ökar, lungkapaciteten växer, blodcirkulationen snabbas upp och kroppen börjar svettas. Bastubad kan jämföras med lätt träning, men det ersätter det inte helt.
Och vad sägs om värmechocks-proteinernas effekter?
Forskare har visat att åldersrelaterade sjukdomar ökar beroende på hur människans celler svarar på värme och andra stressfaktorer. Det har också observerats att värmechockproteiner stöder funktionen hos andra proteiner i cellen. Detta tros minska åldersrelaterade sjukdomar.
Värmechockproteiner bildas när kroppen befinner sig i ett stresstillstånd, som till exempel värmen i en bastu. Den amerikanska forskaren Dr. Rhonda Patrick, som blivit känd, undersökt värmechockproteiner samt bastuns inverkan på livslängd. Han rekommenderar att basta så ofta som möjligt och anser att bastubadande är en betydande faktor för livslängden.
Källor
https://www.nature.com/articles/s41371-017-0008-z
https://academic.oup.com/ageing/article/46/2/245/2654230
http://epub.lib.aalto.fi/en/ethesis/pdf/12916/hse_ethesis_12916.pdf
https://www.rejuvcryo.com/the-science/health-benefits-of-sauna-cold-exposure
