Hoppa till innehåll
Den förväntade måndagen 21.6.2021 var en overklig euforisk dag, som jag levde mer i nuet än i min ungdom. Den morgonen, som totalt omvälvde vårt stugliv, trodde jag ännu inte fullt ut att bastun faktiskt skulle anlända.
Morgonkaffet flög ur munnen när bastuns svarta fasad plötsligt gled fram från flaket på en lastbil. Jag ropade på min mamma som renoverade taket på den gamla bastun, som ett barn på en lekplats när de ser en glassbil. Mamma, mamma, mammaaaaa den kom!!! Den är här!
När jag klättrade upp på stugvägen för att röra vid bastun, besegrade jag min egen Everest. Den första beröringen av massivträytan var nästan ett heligt ögonblick. Känslan var som en lottovinst, en hovrättsvinst och julafton tillsammans. Det var som en rus, vilket dock kunde bero på det mousserande vinet som öppnades tidigt på morgonen och faktiskt också vara en rus.
Ny väg sjönk mindre än befarat, när veteranen backade utan att tveka med bastun ner till stugtomten med tungt transportfordon, vars vikt var cirka 30 000 kilo. Vilken skicklighet!
I ett ögonblick var bastun redo för att lyftas på plats. Den vreds runt med hjälp av lyften och sänktes skickligt ner på pelarblocken. Konfetti regnade i mina ögon. Jag erbjöd chauffören champagne och jag tror att jag bjöd in honom att basta också. Han tackade artigt nej till båda.
Hjälp, hur högt saunan kändes jämfört med förr. Jag insåg att jag var alldeles för kort för att ta bilder från samma nivå. En pelarkub verkade inte nå att röra saunans bas, men jag tänkte inte mer på det i det ögonblicket. Det skulle säkert lösa sig.
Landskapet förändrades på ett ögonblick till förtrollande främmande. Lyckligtvis valde vi att beställa bastun färdigbehandlad (en gång) utvändigt. Jag hade inte heller orkat börja måla bastun direkt, som vi dessutom hade beställt helt färdigbehandlad.
Nya Saunalta [nyt. Ehta] rapporterar att bastuns innerväggar ofta behandlas på fabriken just för att bänkar och bastuaggregat har installerats på plats. Bänkarna kan också behandlas färdigt på fabriken med Tikkurilas Supi bänkvax, vilket var fallet i vårt fall. Därmed skiljde bara obrända bastustenar, som för övrigt också ingick i paketleveransen, oss från den första bastubadningen. På bänkarna fanns till och med en färdig kvalitetsbänkhandduk. Perfekt service.
Första badet
Bastuns värmebehandlade furugolv doftade hänförande. Luften från bastuaggregatets första uppvärmning, däremot, gjorde mig verkligen yr. Helvete. Ibland borde man läsa instruktionerna i förväg. Jag hade varit fokuserad på att tvätta aggregatstenarna och noggrant leta reda på hjärtformade exemplar att lägga överst. Omedvetet missade jag att det ett nytt vedaggregat alltid ska förvärmas först utan stenar för att skyddsfärgerna ska brinna bort.
Jag minns knappt de första bastufloderna som vi fick njuta av inne i själva bastun. Det var så overkligt. På den övre bänken satt jag högt. Mitt själva landskap öppnade sig genom det stora panoramafönstret, perfekt, men till en början från en konstig vinkel. När jag satt på den breda mellersta bänken, som sträckte sig nästan ända till bakväggen, kändes landskapet bekant.
Jag tänkte ett ögonblick om en hållbar CLT-panel kunde ha möjliggjort ett ännu större fönster även till bastun, men kanske det inte skulle vara så praktiskt att basta i ett akvariumliknande bastustuga. Särskilt när det finns gäster på stugan. Vi beställde faktiskt inga mörkningar till fönstren, vilket faktiskt hade varit möjligt.
Till skillnad från den tidigare stugbastuupplevelsen satt jag inte hopsjunken och var rädd för spindlar den här gången. Visst förstår jag att spindlar kan komma in i en ny bastu också, men ni förstår säkert poängen. Granplankornas lavar kändes inte för varma ens vid hårda bad. Ingen kåda fastnade på rumpan. Från panoramafönstret kunde man hålla ett öga på barnen i sjön. Det var lätt att andas i badet. Man ville inte därifrån.
Jag gjorde en tea tree fotpeeling och en ansiktsmask. Det fanns plats att ligga i bastulaven. Jag smörjde in mig med olagligt mycket bastuhonung som hittats på laven som inflyttningspresent. Sådant självskörderi kom inte ens i tankarna i den gamla trånga bastun. Trivseln har höjts till en helt ny nivå, vars fulla potential kräver fortfarande tillvänjning.
När jag skrev den här bloggen började jag leta efter bilder på bastuns lavar att inkludera. Jag insåg att jag inte hade tagit så många. Smuts syns lätt på svart och lavarna borde tvättas innan man tar snygga bilder. I praktiken spelar smutsen ingen roll, eftersom jag direkt bestämde mig för att bastun i första hand är till för användning, inte för sociala medier-bilder, men ärligt talat är den svarta färgen utmanande. Den är verkligen slående och stilren, men skoningslös när det gäller att avslöja varje tappad hårstrå och sandkorn.
Stor inredningsbluff
Jag hade inte alls tänkt på inredningen av bastustugan i förväg. Många ser mig som en inredningsperson, men låt mig avslöja det nu; jag är det verkligen inte. Jag följer starkt strömningarna.
Jag avundas till exempel min vän Suvi Penttilä för att hon alltid har haft en stark egen stil, som hon har hållit sig trogen i minst tjugo år trots att inredningstrenderna har förändrats. Under den tiden har jag själv seglat från lantlig romantik till skandinavisk stil, som nu senast har influerats – överraskning överraskning – av bohem. Verkligen personligt.
Jag satsade en hel del på tidlös design på den tiden, men det kräver ju ingen särskild stilkänsla om man köper en stringhylla från Vepsäläinen och ställer Design Letters-muggar på den? Toj-klädstället sticker ut i min bostadsrättsförenings entré bredvid Latva-golvhängaren för att påminna om den tid då man hade råd att satsa på inredning.
Det krävde trots det inte smak, utan pengar. Och det finns inte tack vare den galna mögelstriden längre. Nu skulle inredningen kräva uppfinningsrikedom och personlighet.
Resultatet av detta pryder väggarna i vår bastustuga med en roséguldig spegel från K-Rauta och en tygkorg från IKEA NORDRANA. Funktionellt, men ger inte riktigt utrymme för att skryta med kreativitet.
Men jag har ändå något personligt och känslomässigt värdefullt. Nämligen så hittade jag farmors gamla nostalgiska retrokrokar för handdukar från någon gång på 60-talet till bastun. Eftersom vi har en egen ingång till bastun, måste handdukarna placeras i bastun. Å andra sidan är de på så sätt alltid härligt varma att svepa in sig i.
Kostnader
Jag har fått många frågor om kostnader. De är alltid värt att vara beredd på i överkant. Vi började med att först och främst bygga en väg till stugan, som efter traktorer och lastbilar fick repareras sammanlagt tre gånger.
Extra gruslasser slog hål i budgeten för grunden och priset för markarbeten med flytt av den gamla bastun och terrassfundamenten blev totalt cirka 10 000 euro. Dessutom krävde ändring av användningsändamål för den gamla bastun och flytt till andra sidan tomten egna bygglov. Bygglovet för den nya bastun kostade cirka 500 €. Ytbehandlingsmedlen för bastustugan kostade några hundra euro.
Utöver detta tillkommer även kostnaderna för elarbeten och vår arbetsledare, som vi fortfarande väntar på. Och sedan naturligtvis terrassen. Virket är dyrt nu, tack vare pandemin, så vi överväger starkt att skjuta upp terrassen till nästa vår.
En fantastisk Rexener -badbalja anländer sensommaren/tidiga hösten, således redan före terrassen, men nedsänkningen ska enligt uppgift lyckas bra även i denna ordning. Valet av badbalja kommer att få ett helt eget inlägg, liksom Kaihdinmaailmas Zebra-dubbelpersienner, som vi valde till bastustugan. Kanske en brunn och en brygga i framtiden... och mobilt bredband är redan färdigdraget till stugan. Kanske vi skulle kunna flytta dit någon gång!
Jag har fått förstklassig service och en förstklassig modern trädgårdsbastu, som jag varmt kan rekommendera till alla!
– Mirkka Torikka
