Gårdsbastu vid havet: En resa från dröm till verklighet​

Vårt bastuprojekt kom i gång när vi stötte på Ehtas bastustugor på sociala medier. Vi hade länge drömt om en strandbastu med extra utrymme för gäster som sällskap åt vår sommarstuga från 60-talet.

Vår sommarstuga ligger i Gustavs. Tomten är fin men utmanande, eftersom det är en bit från parkeringen ner till stranden och terrängen är backig och bergig. Redan i början konstaterade vi därför att en färdig bastustuga inte gick att lyfta på plats. Att bära stockarna och det övriga materialet ner till stranden visade sig alltså vara det enda möjliga alternativet.

Arbetet började med grävmaskinsjobb, eftersom det på platsen för den blivande strandbastun fanns rikligt med överflödig jord och några träd. Vi satte oss också grundligt in i bestämmelserna om placeringen, och den färdiga stugan hamnade ganska exakt inom ramarna, nämligen 15 m från strandlinjen. Själva arbetet började med grunden, som vi vattnade i midsommarhettan som nyplanterade blommor. Snart började vi se framför oss hur stor byggnaden med terrasser verkligen skulle bli. Wow, tomten skulle få en helt ny dimension. 

När grunden var klar började väntan på stockarna och materialleveransen. Vi var lite spända på hur stort jobb det skulle bli, eftersom allt material till stugan skulle bäras nerför slänten till stranden. Till slut kom materialleveransen, och chauffören manövrerade den behändigt mellan träden till parkeringen på vår tomt. Då började vi fundera på vad varje paket innehöll. Vi ville inte öppna paketen i onödan, eftersom vi ville hålla materialet väl skyddat mot vädret. Men hos Ehta kunde man ge mycket detaljerade råd om på vilken pall varje artikel fanns. 

Att resa stockarna var ett trevligt jobb. Två kompisar byggde vartefter som jag och min pappa bar ner stockarna. Så småningom började stugan resa sig. Sommarens ostadiga väder ställde ändå till besvär, och vi höll noga koll på väderprognoserna under byggtiden. Ibland lekte vi Wimbledon och drog presenningar över stockarna när regnet överraskade oss från havet. 

Vi visste att byggskedet skulle gå långsamt i vårt fall. Det var en stor lättnad när vi till slut fick yttertaket på plats och stockytorna behandlade. Stommen stod alltså färdig och skyddad, och vi kunde börja bygga terrassen runt den. Nu var det dags att gå vidare till nästa skede i bygget. Att lägga golvet och innertaket symboliserade för oss att vi på något sätt hade kommit in i slutskedet av bygget. I verkligheten blev den oerfarna byggaren överraskad av hur mycket skedena efter att stommen restes krävde att man satte sig in i saker och hur mycket tid de tog.

Som färg valde vi Tikkurilas ”Piki”. Piki smälter fint in i landskapet och är modernt skandinavisk. Invändigt använde vi en ljus, laserande färg. Vintern överraskade byggaren, och när luften blev kallare började jag skyndsamt slutföra byggets sista skeden. Golvet och innertaket var ännu inte på plats. Golvet och takpanelerna kom ändå på plats före den första snön, även om vi ibland jobbade med stelfrusna fingrar. Bastustugan började få karaktär. Så småningom kom den öppna spisen, bastuugnen och skorstenen på plats. Farten tog oss med sig och vi kunde inte vänta på det första bastubadet. Slutsynen gjordes i november och vår dröm om en julbastu gick i uppfyllelse.

Bastun blev mörk och ett stort panoramafönster kröner vår bastu. Utsikten är fantastisk, eftersom man kan titta rakt ut över havet genom fönstret. Förbiglidande båtar och sjöfåglar kan man spana in direkt från bastulavarna, och med pappa har vi till och med infört egna fågelskådningspoäng i bastun.

Den nya stugan gav vårt sommarställe mycket ny karaktär. Tomten utnyttjas mer och det finns många fler sätt att vistas där. Havet, som är viktigt för oss, kom närmare vardagen än förut. Vår egen strand fick större betydelse och under sommaren märkte jag att tankarna och människorna började samlas kring bastun och stranden. Den nya bastustugan lyfte på ett intressant sätt fram naturen och tomtens särdrag. Runt vår nya bastubyggnad finns det ännu mycket att göra. I framtiden kommer livet på stugan ändå att kretsa ännu mer kring vår nya strandbastu, som representerar en ny generation.

– Ilari Välimäki